bokbloggen.com

En uppföljare som är minst lika bra som föregångaren. Våra äventyrare nöjer sig inte med att ha utforskat två kontinenter utan ger sig iväg mot en tredje. Här plågas befolkningen av Lo-oom, en gud som har fanatiska anhängare och en förmåga att omvända den mest inbitna ateist.

Lo-oom måste besegras, och det viskas om ett mäktigt vapen som finns i en mystisk grotta i öknen. Henna och Gala reser till oasen där grottan ska finnas, och får veta mer om sitt ursprung. De närmar sig också alltmer lösningen på Terra Hexas gåta.

Som sagt, Terra Hexa II är minst lika kul att läsa som ettan. A. R. Yngve har skapat en fantastisk värld som han utnyttjar till fullo. Jag vet att det förra påståendet låter som en klyscha, så jag ska förklara vad jag menar: Terra Hexa har många små egenheter såsom till synes helt egna fysikaliska lagar, lysande vatten, sol som aldrig går ner, med mera. Dessa små egenheter vävs ihop mot en enda stor förklaring, och används hela tiden i berättelsen på ett intelligent och trovärdigt vis.

Fallna änglar och broderskärlek. Samael är en så kallad Odödlig, och det är nästan hela hans familj också. De Odödliga är inte längre odödliga utan de lever ungefär lika länge som oss vanliga människor. Men de kan gå in i Ejvaron, och därifrån vidare in i olika Psykoheter. De Odödliga kan skapa egna Psykoheter, som kan vara i princip vad som helst. En del Psykoheter ser ut som vår värld, Tillvaron, och en del är så farliga att någon som går in där dör vid första andetaget.

Samael har två bröder, Natanael och Gabriel, och han älskar dem jättemycket. Gabriel är godheten personifierad medan Natanael är bara till hälften Odödlig och vet inte ens om det. Natanael känner sig utanför, eftersom han känner på sig att det är någonting som resten av familjen inte talar om för honom.

Natanael blir alltmer våldsam och skadar flera personer i skolan när han utövar sin egen rättvisa. Samael och Gabriel blir alltmer bundis och har skapat en egen värld i en av deras Psykoheter, där de tillbringar mycken tid. Natanael får en mentor, som vill att han ska bejaka monstret i sig. Någon vill samla ihop alla Odödliga och kasta ner dem i eviga fängelsehålor.

Samael är ännu en bra fantasybok från Wela Förlag. Berättelsen går i ett långsamt tempo men är trots det väldigt fängslande. Fantasybitarna funkar riktigt bra och det finns stor potential i upplägget med Ejvaro, Tillvaro och Psykoheter. Stämningen och karaktärerna byggs upp under hela den tålmodiga berättelsen, men tyvärr är slutet på boken aningen platt. Vad jag skulle önska mig nu är en uppföljare på denna fängslande bok, som bättre tar tillvara på potentialen i världen som byggts upp.

Men denna bok är inte bara fantasy, det är också en bok om tonåringar med tillhörande revolt, osäkerhet, utanförskap och känsla av odödlighet. Här gör Jorun ett fantastiskt jobb, och jag önskar att jag hade kunnat läsa Samael för femton år sedan.

Fantasy för ungdomar. Henna och hennes syster Gala har växt upp i världen Terra Hexa, en värld där solen aldrig går ner. De har en morbror, Ingo, som är ute och reser i hela den kända världen och som har massor av fascinerande historier att berätta för systrarna. De drömmer om att en dag resa till outforskade områden, och kanske hitta horisonten.

Outforskade områden verkar det finnas gott om, eftersom det är svårt att ta sig fram utanför vildmarken. Efter att vildmarken passerats börjar Draget göra sig kännbart, en slags kraft som drar allt bakåt och försvårar enormt för resenärer att ta sig längre in mot okända land.

Ingo ska anordna ännu en expedition för att upptäcka nya världar, och Henna och Gala samt deras vänner Mick och Rydel får chansen att följa med. Varför går solen aldrig ner, och vad beror det mystiska Draget på? Är världen platt eller klotformad? Och vad finns egentligen bortom vildmarken och dårarnas öken?

Terra Hexa är en riktigt bra bok, och väldigt lättläst. Språket är tyvärr lite tråkigt tycker jag. Meningarna är varken komplexa eller vackra utan marscherar taktfast mot målet; att få historien berättad. Detta gör å andra sidan att det aldrig känns som att Terra Hexa stagnerar, det händer saker hela tiden och om du brukar bli uttråkad av omständliga beskrivningar så är detta en bok för dig.

Många fantasyböcker är nerlusade med klyschor och tröttsamma upprepningar av gamla, välkända koncept. Så icke Terra Hexa, den känns väldigt fräsch. Ska det krävas en okänd författare för att svängarna ska vågas tas ut litegrann? Tappar man lusten att vara originell när man sålt en miljon böcker?

Stödj A. R. Yngve genom att köpa boken, och stödj hans lilla förläggare Wela Förlag genom att köpa boken direkt genom dem.

Ännu ett mästerverk av Isaac Asimov. Detta är en samling berättelser som sammanfattar robotarnas historia från de första prototyperna till de mest avancerade humanoiderna. Jag, robot är en samling noveller som knyts ihop av Susan Calvins berättelse. Hon är en robotpsykolog och hon var med från början.

Här får vi veta vad robotikens tre fundamentala lagar är för något, det som ska hindra robotar från att skada människor eller sig själva. Ibland blir det konflikter mellan de tre lagarna och oförutsägbara beteenden uppstår. Ibland skärs det ner lite på en eller annan lag, för att robotarna ska kunna utföra sitt arbete. Ibland går det bara käpprätt åt helvete.

En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att en människa skadas.

En robot måste lyda de order som ges av en människa, utom om detta skulle stå i strid med första lagen.

En robot måste skydda sig själv, utom om detta innebär brott mot första eller andra lagen.

Jag, robot är en skön avvikelse från temat “Robot skapas, robot vänder sig mot skapare” á la Frankenstein.