bokbloggen.com

Lisey Landons man, den populäre författaren Scott Landon, dör och lämnar efter sig en stor saknad hos Lisey. Visst, allt var inte en dans på rosor alla gånger eftersom Scotts demoner plågade honom periodvis. Demonerna existerade inte bara i tanken, det vet Lisey eftersom hon följt med honom flera gånger till Booya-månen. Hon har till och med räddat honom därifrån, när begäret efter frid hållt honom kvar där.

Lisey städar i sin mans arbetsrum och får hjälp av sin syster, soon to be katatonisk. En litteraturprofessor vill inget hellre än att få se Scotts anteckningar och opublicerade verk, och råkar ofrivilligt rekrytera en galning som med våld ska pressa Lisey att ge bort Scotts material. Lisey brottas med sina minnen som vill komma upp till ytan, och Scott har placerat ut ledtrådar som ska hjälpa henne på traven.

Jag gillar Stephen Kings böcker när de handlar om grupper av människor i extrema, gärna övernaturligt kryddade, situationer. När gruppens olika karaktärer börjar destilleras fram ur vad som såg ut som en homogen samling människor är King i sitt esse, tycker jag.

Lisey’s berättelse är mer inåtvänd, med många minnen och flashbacks som är lite för lika för att jag inte ska börja blanda ihop dem. Det vinkas om flera händelser i parets gemensamma liv vars förklaring inte nås förrän mycket sent i boken, och jag har då tappat intresset för dem. Berättelsen föll mig inte alls i smaken, jag hade hellre läst Pestens Tid, Det, eller Shawshank Redemption en gång till.