bokbloggen.com

Under kriget bor den unge skribenten Fred i ett gammalt hus i New York, där lär han känna en annorlunda granne - nittonåriga Holly Golightly som alltid glömmer sin nyckel. Holly har alltid en svärm av rika män runt sig, och tillbringar varje kväll ute i nattvimlet när hon inte har fest själv, förutom på torsdagarna då hon åker till Sing-sing och lämnar väderleksrapporter till en fånge.

Fred får veta mer om Hollys brokiga förflutna av människorna som omger henne - ingen som träffat henne kan släppa taget, medan Holly inte vill vara bunden till någon eller något. I Hollys lägenhet finns inga möbler, bara resväskor, som om hon när som helst är beredd att ge sig av. Bland väskorna har hon också en liten katt, som inte har något namn.

Det är lite besvärligt, det här att han inte har nåt namn. Men jag har ingen rätt att ge honom ett: han får vänta tills han tillhör nån. Vi stötte bara ihop vid floden en dag, vi tillhör inte varann: han står på egna ben, precis som jag. Jag vill inte äga nånting, förrän jag hittat ett ställe där jag och mina ägodelar hör ihop. Och jag har inte hittat det ännu.

Och om Holly någonsin hittar något ställe där hon hör hemma, är det upp till dig att läsa om. Boken är kort och lättläst, men inte lättsmält. Holly Golightly glömmer man inte i första taget, och inte heller karaktärerna i de små novellerna i slutet av boken. Om du känner dig nere, och inte har något Tiffany’s i närheten att åka till som Holly brukar göra när hon vill muntra upp sig - läs åtminstone boken!