bokbloggen.com

Svenska Al-Qaida förväntas spränga Globen vid ett framträdande med Carola och även kidnappa drottningen. Tack vare möjlighet att avlyssna och övervaka telefoner och internettrafik har Säpo snappat upp planerna och gripit flera misstänkta. När förhörsledaren Eva Tanguy hastigt och lustigt flyttas från ekobrottsmyndigheten till Säpo inser hon att Sveriges största terroristmål inte riktigt är vad det ger sken av.

Vem blir terrorist och kan man strunta i yttrandefrihet, integritet, tryckfrihet och rättssäkerhet i kampen mot terrorismen? Guillou flyttar den amerikanske terroristnojan till Sverige och diskuterar hur svensk lagstiftning har anpassats till ”kriget mot terrorismen”. Den västerländska bilden av muslimer som potentiella terrorister har också en central plats i boken. De terroristlagar som Sverige har, som mer eller mindre kan sätta andra lagar ur spel, drabbar p.g.a. den bilden muslimer hårdare.

Guillous alter ego Erik Ponti spelar också en stor roll i boken som journalist på Dagens Eko när han gräver i historien. Trots stort hemlighetsmakeri kan Ponti få fram uppgifter som visar att historien om ”svenska Al-Qaida” är grovt överdriven. Säpo och riksåklagaren gör allt för att sätta dit de misstänkta och mycket av etablerad media är behjälplig med att sprida myter och påhittade fakta.

Som vanligt är Guillous berättelse intressant som politisk debattbok och samtidsskildring av de stämningar som finns i samhället. Hans cyniska framställning av Säpo, politiker och media känns igen och ibland blir det övertydligt när han drar paralleller med sin egen roll i IB-affären. Som spänningsroman är dock inte boken på samma nivå. Det är framför allt spelet kring vem som kan lägga beslag på den allmänna sanningen och frågeställningen hur man skapar en terrorist som är tankeväckande.