SOS från mänskligheten - Johanna Nilsson
torsdag, 27 mars 2008 av Henrik
En fruktansvärd bok. En fruktansvärt bra bok. Johanna Nilsson skriver alltid om trasiga människor och hemska öden. I SOS från mänskligheten söker hon sig än djupare ner till mänsklighetens mörka sidor och skildrar förtvivlade själar som söker tröst och anledningar att leva. I centrum av berättelsen står Benjamin som erbjuder eskort och lindring till både män och kvinnor. Själv har han ett stort sår efter sin syster Sasha som försvann utför stupet, men han kommer inte ihåg om hon hoppade eller om han knuffade henne.
Människorna i boken kretsar kring Benjamin som är deras hora och frälsare. I de mönster som spinns kring honom stöter de också på varandra, t.ex. paret Oskar och Louise där båda i hemlighet träffar Benjamin. Eller Mikael som letar efter sin försvunna flickvän och går till Benjamin för att sova. Han möter Erika, som är otrogen mot sin pojkvän med de underbara barnen, i trappuppgången utanför Benjamins. De är ganska lika i sina karriärliv och olycklighet och känner igen sig i varandra. När Erika bryter ihop tröstar Mikael med: ”Det är inte farligt, du har bara lite panikångest.” Ingen stor grej.
Även om det är nattsvart finns det hopp om människan, det är ett återkommande tema hos Nilsson. Det går att förändra en situation som är åt helvete, men man behöver vilja och hjälp. Hjälp som kanske inte alltid kan komma från ”samhället” med sina brister. Ofta kommer Nilssons komplicerade figurer från olika skikt i samhället. Lycka är relativt och har väldigt lite med pengar och klass att göra, mer med frihet och en bekräftelse för den man är. Berättelserna handlar också om fördomar och hur fel de ofta har. T.ex. Fredrik som har Downs syndrom och vinner 100 000 på bingo men vars lycka inte har med vinsten att göra (som de övriga bingospelarna tror) utan tanken på att stå hand i hand med bingoutroparen Cornelia och se på istapparna i solen.
Det finns mycket ondska i boken, medveten och omedveten men också mycket kärlek, även om den mestadels är olycklig och missförstådd. Som läsare blir man också lätt förälskad i personerna som kämpar ett drägligt liv. Johanna Nilsson måste vara en av Sverige bästa författare just nu, varje ord och mening berör.
Liknande recensioner:
Den hemlige kocken - Mats-Eric Nilsson
Det stora kriget för mänskligheten - Robert Fisk
Några ord från en vän - Anthony Robbins
Fjärilen från Tibet - C J Håkansson
Saga från Valhalla - Johanne Hildebrandt


Åh, det här låter lovande! Jag har läst Nilssons tidigare romaner, och gillat dem skarpt. Det låter som om jag slipper oroa mig för att bli besviken på hennes nya!
Den var riktigt bra. Det är ju alltid så att man har höga förväntningar på favoritförfattare, vilket kan sänka läsvärdet på boken. I det här fallet lever hon upp till förväntningarna!