bokbloggen.com

Island är ett magiskt och exotiskt land, så nordiskt det är. I Det tredje tecknet är det mycket trolldom och magi som blandas med ett läskigt mord. Den tyske studenten Harold hittas mördad med utstuckna ögon på Reykjaviks universitet. Trots att hans bekant, Hugi, grips för mordet vill hans familj utreda vidare. Därför kontaktar de advokaten Þora Guðmunsdóttir för att hon tillsammans med familjens ombud Matthew ska undersöka fallet. Har det någon koppling till hans historiska forskning om häxprocesser?

Sigurđardóttirs romandebut är helt okej även om det ibland blir lite väl förutsägbart. Ibland försvinner trovärdigheten i trådarna som väver samman historien. Ett gammalt brev som det isländska universitetet har lånat från Danmark har försvunnit/stulits. Man förstår som läsare att brevet är viktigt för handlingen, men varför dess försvinnande skulle ta sådana proportioner i de isländska-danska relationerna är svårt att förstå. Och varför skulle det inte finnas kopior av ett så gammalt brev som skickas i original?

Þoras och Matthews undersökning riktar in sig på den historiska häxförening som Harold startade bland studenter på historiska institutionen. Det är snart uppenbart att de på något sätt är inblandade i fallet. Dessutom finns det saker i Harolds egen historia, t.ex. i relationerna till familjen och ett avhopp från militärtjänstgöringen som verkar ha med det makabra mordfallet att göra. De följer i Harolds spår runt Island och hittar ledtråd efter ledtråd som kan förklara varför ett stort belopp togs ut från hans konto strax innan mordet, varför han var så intresserad av isländsk häx-historia och varför hans familj är så säkra på att lösningen finns på annat håll än vad polisen tror.

Deckarhistorien är väl inte så väldigt originell men ändå hyfsat spännande. Den innehåller flera märkliga karaktärer som naturligtvis beter sig lite misstänkt till mans. Kryddan med häxprocesser och trolldom i det moderna Island kastar ett historiskt skimmer över berättelsen men tar inte överhanden.