bokbloggen.com

Det här borde vara en bra bok. Den har ett personligt anslag, en stark berättelse och är fylld till brädden av pyrande kol. Tre män som just passerat tjugoårsåldern beger sig till Polen för att strö ut stoftet av sin alldeles för tidigt döde vän, något de hade lovat honom på fyllan ett par månader innan olyckan som skulle ta hans liv inträffade. I en Fiat rattad av en inhyrd polsk taxichaufför åker de genom ett Polen som fortfarande sitter fast i kommunismen klor. Det är åttiotal och konflikterna mellan Piotr, bokens huvudperson och svenskfödd polack, och hans vänner växer ju längre söderut de kommer.

Vännerna har nyligen avslutat lumpen som jägare och tonen mellan dem är rå. Det här är ungtjurar, ungtuppar, unga grävlingar, vad vet jag, men det kan vara en av tråkigaste skildringar av manlighet jag någonsin läst. Piotrs största problem är att han aldrig fått ligga med någon, ett faktum som upptar det mesta av hans tid, tillsammans med de katolska skuldkänslor som slår in över honom med jämna mellanrum. De tre vännerna kretsar runt varandra som aphannar och slår ner på minsta tillstymmelse till svaghet. Vid flera tillfällen blir det slagsmål mellan dem, men det slutar oftast med att de klappar om varandra, blodiga och ömma, och tar i hand som grabbar ska.

Hade Kuklarz bara haft någon riktning på sin berättelse, annat än den papperssvala som faller i bordet ovikt när man läst färdigt, så hade det kunnat fungera. Om vännerna på något sätt hade lyckats ta sig ur sina låsta ställningar. I baksidestexten skriver förlaget att de i boken får en ”snabbskjuts till ödmjukheten mot livet, den som normalt brukar dröja till pensionsåldern”. Det är nog ett önsketänkande. Materialet finns där. Kuklarz har bara inte kunnat göra något med det. Han lever i en värld där det är ok att skriva ”Mödrar ska inte ha sex” och utelämna fadern. Där kvinnorna är horor eller madonnor. Ständigt med en ironisk, bitsk ton som gör att han tror sig ha genomskådat sina huvudpersoner. Men det finns inget som tyder på att han annat än skrapat på ytan.