Kameleontens skugga - Minette Walters
måndag, 23 juni 2008 av Marika
Det jag framför allt uppskattar med Minette Walters är att varje historia hon skriver är helt fristående. Här slipper jag läsa om medelålders, bittra, lätt alkoholiserade kriminalkommissarier som har dålig kontakt med sina barn. Och om det skulle finnas en sådan i en bok, kan man i alla fall vara säker på att inte behöva läsa om honom i nästa. Walters persongalleri är alltid udda. Så även i den här boken.
I Kameleontens skugga kommer Charles Acland hem från Irak svårt skadad efter ett sprängattentat. Han har förlorat sitt ena öga, har stora ärr i ansiktet och drabbas av svåra migränanfall. Men han har inte bara fysiska skador att handskas med, han står inte heller ut med att någon rör honom och drabbas av aggressiva utbrott och minnesluckor. När hans före detta flickvän kommer för att besöka honom på sjukhuset, trots att han inte vill träffa henne, slutar besöket med att han nästan stryper henne.
Samtidigt utreder polisen morden på tre homosexuella män som samtliga har blivit ihjälslagna i vad som ser ut att vara anfall av extremt ursinne. Frågan är om morden har något att göra med Charles minnesluckor? Den frågan ställs på baksidan av boken, men morden har alla skett innan Charles ens rest till Irak så den kopplingen är inte direkt logisk. Över huvud taget är det mycket i den här boken som är ologiskt. Intrigen har luckor så stora att man skulle kunna köra en liten lastbil igenom dem. Normalt skulle det irritera mig och få mig att tycka att boken var dålig. Men här fortsätter jag ändå läsa med ganska stor behållning.
För även om intrigen inte precis imponerar så är jag road av personerna. Här finns Jackson, en lesbisk läkare och tillika kroppsbyggare, som med sina drygt 100 kg inte räds någon. Hennes nätta, rara flickvän Daisy, hemlösa uteliggare, senildementa torskar, psykologer, poliser och Charles före detta flickvän som verkligen försöker göra det mesta av sin likhet med Uma Thurman. Det här är inte någon av Minette Walter bästa böcker, men som några timmars underhållning duger den gott och väl.
