bokbloggen.com

Om det är någon gång man vill att resan ska bli perfekt så är det troligen efter bröllopet. Erik och Lina är på väg genom Europa i en hyrbil. De är nygifta och Lina är gravid, de planerar sitt liv tillsammans, kärleken är fullkomlig. Trots att allt borde vara bra känner sig Erik nedstämd. Han har en känsla av att hans humör och världens tillstånd går hand i hand. Enligt hans uppfattning så är det när han är i svacka som jordbävningar och översvämningar händer. Därför kommer det inte riktigt som en överraskning för honom när vattnet i floden vid hotellet som de bor på börjar stiga.

Början på Erik och Linas semester är ganska vanlig, trevlig och nästan lite tråkig. De checkar in på Hotell Europa i den gamla staden, äter i hotellrestauranten, gör små utflykter och myser på hotellrummet. Beskrivningarna av deras första dagar är ganska detaljerade, vanliga men också tilltalande i språket. Hela tiden störs det idylliska livet av någon liten detalj i utkanten av synfältet som får läsaren att huttra lite. Någon som iakttar, en hotellgäst som försvinner, vattnet som närmar sig flodkanten och hotellet eller något annat:

Han funderade på om han skulle tända och läsa en stund, men Lina sov gott och han ville inte störa henne. Han hade ändå inget att läsa. Diktboken låg på nattygsbordet men han hade bara bläddrat i den.

I springan under dörren såg han två mörka fält bryta av ljuset, två skuggor, två ben, två fötter som stod alldeles utanför deras dörr.

Han hörde kyrkklockorna igen. Medan de ringde höll han andan. Varför ringde de om natten? De störde inte, de slog på långt avstånd och ljudet var dovt, men det lät så tomt, så ensamt.

Erik och Lina verkar ganska obekymrade över den hotande faran i form av översvämningen. Även om de överväger att åka vidare blir de, nästan lite slumpartat, kvar på hotellet. De träffar ett annat svenskt par, Olof och Ulrika, som de umgås med ett par dagar. Efter en blöt kväll där Erik däckar tidigt och drömmer märkligt blir historien mer kuslig. Sakta förvandlas det pittoreska hotellet till en hotfull plats. Erik funderar mycket på översättaren som bor ovanför deras rum, hotellägaren som stoppar upp djur, den gamle mannen som sitter i restauranten varje kväll – några meter från en gammal kvinna. Många av gästerna har bekanta drag och Erik drabbas flera gånger av deja vú. Någonting mycket märkligt händer på Hotell Europa.

Kullander var en mycket trevlig bekantskap och Medan floden stiger är en härligt spännande och gåtfull bok. Den är svår att placera i en genre, möjligen i kategorin ”bör läsas”.