bokbloggen.com

Den som har läst Snabba cash känner igen sig direkt. De korta meningarna. Förortssvenskan. Det våldsamma drivet. Allt är på plats. Jens Lapidus prosa är speciell. Det räcker med några rader så sugs man in i berättelsen. Tempot är så högt att det är svårt att lägga ifrån sig boken. Sidorna virvlar förbi utan att jag egentligen reflekterar över om jag tycker att det är bra eller inte.

Några av personerna från förra boken dyker upp även här. Som Radovan och Jorge. Men den här gången rör sig handlingen inte omkring Stureplan utan i områdena kring Stockholms södra förorter. Här rör sig Mahmud som nyligen har kommit ut efter ett fängelsestraff. Skulder som växer okontrollerat gör honom till ett lätt byte när Radovan och juggemaffian behöver hans tjänster. Att förråda en av sina egna verkar vara lösningen men istället hamnar han ur askan i elden. Visst tjänar han pengar, men samtidigt har han blivit just det han inte vill vara – någon annans springpojke.

Berättelsen kretsar även kring den cyniske ordningspolisen Thomas som blir förflyttad till trafikpolisen efter en internutredning och legosoldaten Niklas som har kommit hem från Irak med skador som kanske inte syns utanpå, men som snart blir uppenbara. Deras historier vävs ihop när de alla på var sitt sätt söker rättvisa, hämnd och upprättelse.

Även om de tre historierna så småningom passas ihop som bitar i ett pussel är det egentligen bara två som intresserar mig. Konspirationsteorier och verkliga brott kan Lapidus låta Leif GW Persson skriva istället. Här tillför de ingenting utom trötta suckar från min sida. Jag kommer på mig själv med att skumma de delar som handlar om den utredning Thomas bedriver i hemlighet på sin fritid. Detta till trots är det ganska roligt att läsa Jens Lapidus. Tempot och replikerna placerar boken i en helt egen nisch, tydligt avskild från andra svenska romaner om brott. Mer action, betydligt färre långsamma funderingar och inte en enda grubblande kriminalkommissarie. När jag slår igen boken känner jag mig på samma sätt som när jag sett en actionfilm. Jag har haft ganska roligt, men nästa vecka kommer jag troligtvis att ha glömt handlingen.