Marley och Jag - John Grogan
onsdag, 22 april 2009 av Sara
Jag är en hundnörd, jag erkänner det utan tvekan. Precis som om att jag är barnslig och tycker om att pyssla. Men det tog ovanligt lång tid innan jag tog mod till mig för att läsa denna bok som jag hört så mycket om.
John och Jenny är nygifta, de har precis skaffat sitt första egna hus med en liten trädgård. Båda har jobb och fast ekonomi. Men ingen av dem känner sig redo för att ta steget och skaffa barn, så deras, som så många andras val blir att skaffa en hundvalp.
De skaffar inte vilken hundvalp som helst, utan de skaffar Marley.
Marley är världens mest neurotiska och älskvärda hund. Dock är han inte riktigt så som Jenny och John hade tänkt sig, de hade inte planerat att få huset rivet varje gång det åskar, eller släpas runt kvarteret på promenaderna eftersom Marley blivit kär i grannens pudeltik. Han lyckas t.o.m bli utkastad från dressyrkursen.
Man får följa Marley från när han föds ute på landet, fram tills den dag då han blir för gammal och John och Jenny är tvungen att säga farväl. Jag skulle tro att alla som är eller någon gång varit hundägare känner igen sig i en hel del.
Dunk!Dunk!Dunk! Jag sträckte ut handen för att klappa honom, och det fick honom att börja med sina undanmanövrer. Han trippade runt och kråmade sig bredvid sängen. Marleymambon. “Okej, vad har du?” frågade jag utan att öppna ögonen. Som svar släppte Marley stolt ner skatten på de fräscha lakanen, endast ett par centimeter ifrån mitt ansikte. I mitt omtöcknade tillstånd dröjde det en stund innan jag blev klar över vad det var. Föremålet var var litet, mörkt, av obestämbar form och täckt av grovkornig sand. Sedan nådde lukten mina näsborrar. En skarp, frän och obehaglig lukt. Jag satte mig kapprak upp och tryckte mig mot Jenny så att hon vaknade. Jag pekade på Marleys gåva till oss där den låg och glänste på täcket. “Det är väl inte…….”, började Jenny med avsmak i rösten. “Jo, det är det” sa jag. ” Han har plundrat kattlådan.”
Marley hade inte varit nöjdare om han så hade överlämnat Hopediamanten.
Boken är alldeles underbart fantastisk och nästan ett måste i varje hundägares liv, man skrattar åt alla hyss och man gråter när det är sorg. Det är helt klart en bok som bör läsas!
Så snälla, läs boken innan ni ser filmen!
Liknande recensioner:
Agenten - John Grisham
Lowboy - John Wray
De modlösa - John Lapidus
Människohamn - John Ajvide Lindqvist
Hanteringen av Odöda - John Ajvide Lindqvist


Åh, nu bara måste jag ta itu med den där boken! Och självklart ska den läsas innan man går och ser filmen, skam på folk som gör tvärt om - eller fruktansvärt nog BARA ser filmen…
Javisst är boken underbar!!!!!
Det finns ju sådana som mig som inte klarar av att läsa ut en bok. Hur mycket jag än försöker så blir jag aldrig klar, det hjälper inte att lyssna på ljudbok heller. Så därför blir mitt kompliment att se filmen istället