bokbloggen.com

“Många uppfattar den som genial, andra bara som äcklig.” har die Zeit skrivit enligt baksidan av boken Våtmarker av Charlotte Roche.

18-åriga Helen har råkat på ett infekterat skärsår efter en intimrakning och åker in på sjukhus där hon får genomgå en komplicerad analoperation. Medan hon ligger på sjukhuset hoppas hon på att kunna sammanföra sina frånskilda föräldrar igen. Medan hon väntar tänker hon på sina älskare, sina avokadoodlingar och den snälle sjukskötaren Robin.

Och ja, äckligheter finns det gott om i den här boken. Öppna vilken sida som helt och det står något helt galet där. Allt som andra inte vågar göra eller ens tänka, gör Helen. Minst av allt är hon rädd för bakterier och smittsamma sjukdomar. Hon snarare utmanar omgivningen genom att sprida så mycket av sina egna kroppsvätskor omkring sig som möjligt, och försöker ta del av andras. Det fanns stunder då jag tänkte “vad sjutton läser jag egentligen?” men efter ett tag blev jag liksom avtrubbad, jag blev inte lika chockad längre och var mest bekymrad över om Helens skilda föräldrar skulle bli tillsammans igen.

Jag antar att meningen med boken är att den ska chocka och utmana. Att ifrågasätta om det är okej att 18-åriga tjejer skulle vara som Helen, som verkligen bejakar sin sexualitet och gör allt det hon känner för. Och inte bryr sig om att alla ser hennes öppna rumpsår. Men jag vet inte jag. Det blir lite för mycket för mig.

Våtmarker har sina roliga stunder, men jag rekommenderar istället Crème Fraiche av Susanne Brögger, som jag läste för några år sedan. Lite liknande tema, mindre äcklig. Fast bättre.