Adam & Evelyn - Ingo Schulze
tisdag, 5 januari 2010 av Annica
Det är sommar 1989 och Evelyn får se sin pojkvän Adam tillsammans med en annan kvinna. Hon lämnar honom och åker iväg på den semesterresa hon så länge pratat om. Adam följer efter, oinbjuden. Adam trivs med sitt liv som skräddare hemma I DDR, men Evelyn drömmer om livet i väst och hoppas på att ryktet stämmer om att ungrarna snart kommer att öppna vägen till väst. Samtidigt som tusentals andra hoppfulla ungdomar beger hon sig tillsammans med två vänner mot Balatonasjön. Och när stängslen plötsligt öppnas måste Adam välja om han ska lämna sitt trygga liv I öst eller följa efter Evelyn.
Jag vet inte om det beror på översättningen eller inte, men jag hade mycket svårt för att hänga med i texten. Det är som om meningar fattas här och var, och som om inte det vore nog ändras innehållet I dialogen efter varannan replik så att det är svårt att veta vad någon pratar om eller vad karaktärerna egentligen vill eller menar.
Titeln anspelar på berättelsen om paradiset, och Adam verkar på sätt och vis redan vara i paradiset, när han jobbar och blir avgudad av alla sina klienter. Evelyn drömmer om väst, där hon kan studera vad hon vill. Vad som är paradiset och vad som är helvetet verkar väldigt flytande, liksom om Adam eller Evelyn vill vara tillsammans eller inte.
Det här var ingen bok för mig, men min fästman, som annars aldrig läser romaner, tog faktiskt upp boken när han såg var och när den utspelade sig, och började läsa. Så helt hopplös kanske den inte är trots allt?
Kära Annica,
jag fick syn påm din text om Adam& Evelyn, och eftersom det är jag som ansvarar för översättningen (som ju andra kan anse vara kass) tänkte jag bara ge dig något om bakgrunden till romanen och skälen till att den är skriven som den är skrive,
Schulze ville skriva allt i dialogform därför att det vid den här tidpunkten, sommaren -89, i DDR fanns ett så uppdämt behov av att tala, tala, tala. Och eftersom alla visste vad man talade om, så låter han de stora händelserna liksom ligga utanför romanen. Jag hade också svårt att veta vad de talade om i början av kapitlen, men om du kolar noga så ser du att allt får sin förklaring. Varför pratar de så mycket om våta kläder med Katja. Jo, så småningom får man reda på att hon försökt simma över Domau men nästan drunknat. Det ä’r ju också därför det är så svårt för henne att ta ett vanligt bad i Balatonsjön. Och Muren, den talar vi ju mycket om, men den visste ju alla i DDR om, hela tiden, så den hamnar bara i bakgrunden som ett slags brus.
Med en sån nyckel kanske det är lättare att ta till sig romanen?
Jag blev i vilket fall som helst glad att du gett dig i kast med den. I Tyskland är den en av de viktigaste romanerna om detta enorma ämne.
Hälsningar,
Svante W
Hej Svante!
Tack för din kommentar. Att översättningen är kass tycker jag inte, men jag tror också som du säger att texten är lättare att ta till sig om man vet mer om handlingen och händelserna runt omkring. Kanske skulle jag också hänga med bättre vid en andra läsning.
/Annica