bokbloggen.com

Cecelia Ahern har tidigare skrivit boken P.S. I love you som blev en dundersucce och hollywoodfilm. Jag läste aldrig boken men tyckte att filmen var mysig, så jag tänkte ge If you could see me now en chans. Men jag blev tyvärr besviken.

Boken handlar om 30 + Elizabeth som har adopterat sin oansvariga syster Saoirses son Luke, och har inte mycket tid över för något annat än honom och Luke. Dessutom måste hon allt som oftast släppa allt och hjälpa Saoirse med pengar eller boende, och ibland går det så långt att hon måste efterlysa henne hos polisen när hon stulit Elizabeths bil.

Så kommer Ivan in i Elizabeths och Lukes liv, en kille klädd helt i blått som verkar för bra för att vara sann. Och det kanske han också är? Han visar Elizabeth att det finns mer i livet än jobb och bekymmer. Och Elizabeth börjar släppa ner håret, jaga maskrosdun och hälla ut kaffe på gatorna..

Det finns inte så mycket positivt att säga om den här boken, förutom att den är lättläst och lättsmält. I övrigt är den förutsägbar och inte särskilt spännande. En bra bok att ta med till stranden om du inte orkar tänka på något ansträngande. Och det gör inget om boken ramlar ner i vattnet eller blir uppäten av en mås.

 Det här är den andra delen i Stephanie Meyers Twilight-serie om Bella och hennes älskade Edward – vampyren.

Bella har spenderat en underbar sommar med Edward och har hunnit fylla 18 år – ett år äldre än Edward, som inte åldrats. Bella är inte alls nöjd med detta, eftersom hon inte vill bli äldre. Istället vill hon bli vampyr hon också, men Edward vägrar göra henne till viljes. Inte ens möjligheten att någon I Edwards familj när som helst kan tappa behärskningen och döda henne, kan få honom att ändra sig.

När jag hör din röst heter New Moon på orginalspråket, vilket avslöjar lite om vad som kommer att hända. När Edward inte är i närheten börjar Bella lära känna sin barndomskompis Jacob bättre. I reservatet där han bor börjar underliga saker hända – hans vänner försvinner för att sedan börja umgås med ett gäng som ger både Bella och Jacob onda aningar. Så en dag slutar Jacob höra av sig. När Bella efter några veckor träffar honom igen, är han helt förändrad.

Det här är inte en bra bok på grund av ett vackert språk och en tänkvärd historia, utan för att den helt enkelt är väldigt spännande. Jag kastade mig över boken som Edwards vampyrfamilj kastar sig över Bella när hon skär sig på en bit omslagspapper på sin födelsedag – och jag kunde inte sluta läsa förrän jag var färdig och genast gick och beställde tredje delen på Amazon. Om man läst Om jag kunde drömma eller sett filmen Twilight är När jag hör din röst en ovärdelig fortsättning. Och om man inte tycker att enbart vampyrer är tillräckligt intressanta, så bjuder den här boken på andra varelser också…

17-åriga Bella flyttar från Phoenix till den vansinnigt lilla, tråkiga och regniga staden Forks mitt ute i ingenstans. Från att vara ingen särskild på sin gamla skola, blir hon i Forks uppmärksammad av alla killarna som den nya spännande tjejen. Men Bella bryr sig endast om Edward. Han är den vackraste varelse hon någonsin sett, och hon kan inte slita blicken från hans mörka ögon när han sitter bredvid henne på biologilektionerna. Problemet är bara att Edward av någon anledning verkar avsky Bella och vill undvika henne till varje pris.

När Bella märker att Edward verkar kunna förflytta sig från en plats till en annan på ingen tid alls och är övermänskligt stark, förhör hon sig om stadens historia och får höra att Edwards familj ryktas vara vampyrer.. Men vid det laget är hon redan handlöst förälskad och bryr sig inte om att hon är i livsfara varje sekund hon spenderar med Edward.

Om jag kunde drömma är en mysig, lättslukad bok som genast gjorde mig sugen på att se filmen och läsa de tre uppföljarna. Jag tror den är tänkt för tjejer i gymnasieåldern, men jag (25) och min svägerska (32) kunde inte sluta läsa boken under mellandagarna! Absolut läsvärd om du gillar kärlekshistorier och Buffy eller En Vampyrs Bekännelser.

Alex och Rosies vänskap börjar när de skickar lappar till varandra på lektionerna i lågstadiet och trots många tillsägelser från deras stränga fröken kommer de allt närmre och de fortsätter vara bästisar genom åren. Boken bygger på deras skrivna meddelanden till varandra, först på små felstavade lappar, sedan via messenger och email.

Tillsammans genomlever de skolan och det blir en stor chock och omställning för dem båda när Alex familj i slutet av vännernas tonår bestämmer sig för att flytta till USA.

Trots löften om att besöka varandra, gå på skolbalen tillsammans och plugga ihop, Alex till läkare och Rosie på hotellskola, så blir det inte riktigt som de tänkt sig. Deras liv utvecklas i olika riktningar men trots att de verkligen befinner sig i olika världar fortsätter de hålla kontakten på sin resa genom livet.

Det här är en åkta feel-good-roman! Man blir varm, glad, stressad, engagerad och kan inte lägga den ifrån sig. Det är en härlig bok och den var väldigt lättläst trots korrespondensupplägget.

Jag erkänner att jag har kollat på den här boken tidigare men eftersom jag på något vis fått för mig att författaren heter Cecilia Ahrén och är svensk, och jag inte brukar gilla svensk chicklitt, så har det dröjt ända tills nu innan det blev dags.

Cecelia Ahern är i själva verket irländska och fajtas med Marian Kayes om tronen som mest älskade feel-good-författare. Författarens debutroman heter ”PS jag älskar dig” och kom ut 2004 i Sverige. Självklart har jag redan kastat mig över den och recension kommer inom kort.

När Amy är i åttonde månaden råkar hon se sin pojkvän Joe i parken med en annan kvinna. Hennes värld håller på att rämna men eftersom hon är rädd att han ska lämna henne säger hon inget utan föder deras lilla dotter Evie och med ens har hon annat att tänka på. Varken hon eller Joe får sova, Amy chockas över att en liten baby kan ta så mycket tid och kraft och efter sex månader har hon fortfarande inte lyckats hitta de extra krafter som krävs för att borsta håret, hitta vanliga kläder som går på hennes efter-baby-kropp och hon känner hur hon och Joe glider allt längre ifrån varandra.

Men så träffar hon den glamourösa singelmamman Alice och hennes vackra, exotiska och exklusiva vänner. Till Amys häpnad är de alla smala, välklädda och deras barn har aldrig kräkfläckar har aldrig kräkfläckar någonstans. Motvilligt går Amy med på att bli omgjord av Alice, allt för att kunna behålla Joe som allt oftare jobbar över och har mobilen avstängd när hon försöker nå honom. Men make-overn får oanade konsekvenser.

Lättläst och ganska underhållande bok som man läser på en dag eller två. Jag tyckte den var kul men aningen seg emellanåt och glamourmammorna var… lite för mycket liksom. Men boken livade upp en lång bussresa och gillar man chicklitt på babytema blir man inte besviken.

Detta är fortsättningen på En shopaholics bekännelser och boken tar vid där den andra slutade.

Livet leker för Becky! Hon har en gullig pojkvän, ett nytt, bra jobb, har betalt av sina skulder och tagit kontroll över sina kreditkort. Nu kan hon motstå en rea och vet att hon inte blir lyckligare av att köpa en massa saker. Hon har ett rikt liv ändå minsann. Fast ibland måste man ju köpa ett par nya skor tillexempel, alltså, för ett speciellt tillfälle. Som när pojkvännen bjuder med en på en minisemester på landet. Faktum är, att då man kan behöva två par. Plus kanske en kofta. Eller en kjol. Hm, bäst att köpa båda. Nu när Becky har koll på sin ekonomi kan hon ju unna sig saker ibland.

Därför kan hon också unna sig lite shopping när hon och pojkvännen åker till New York för att undersöka möjligheten till att jobba på andra sidan atlanten. Här upptäcker Becky  fenomenet outlets och med sina nya kreditkort i högsta hugg rustar hon sig för anställningsintervjuer med amerikanarna. Men saker och ting går inte alltid som man har tänkt sig…

Becky är fortfarande pinsam, som en Bridget Jones som bytt ut bantningen mot shopping ungefär, fast med färre svordomar och inte så knäppa föräldrar. Man skäms fortfarande över henne när hon gör bort sig och gång på gång råkar ut för de mest osannolika saker. Men samtidigt så sugs man in i den här lättlästa boken och vill ha mer, mer, mer. Kan alltså verkligen rekommendera den för lättsam läsning på stranden eller i hängmattan.

När man hör titeln så tror man direkt att detta ska vara någon sorts sexinstruktionsbok men så är faktiskt inte fallet. Detta är en blogg (www.girlwithaonetrackmind.blogspot.com) som har getts ut i bokform. Eftersom bloggen är anonym så är Abby Lee ett pseudonym.

Hennes blogg handlar om sig själv och hennes tankar och erfarenheter av sex och det gör ju då också självklart denna bok med. Man får följa hennes (sex)bravader under ett år.  Det används många mindre vackra ord i denna bok, och om man är känslig och blir generad av att läsa och prata om sex så ska du INTE läsa denna bok.

Abby Lee skriver med glimten i ögat , och det är en väldigt trevlig bok att läsa om man inte är känslig. Men vi som är inte är känsliga blir generade ändå utav hennes språk.  Jag rekommenderar att man inte läser denna bok utanför hemmets väggar eftersom du då varje gång är tvungen att förklara att detta Inte är en sexinstruktionsbok och det kan bli lite lätt pinsamt.  Läs denna bok om du tycker om sex, gillar böcker i dagsboksformat och om du läser bloggar på internet.

Böcker av den här sorten, chicklitt, är lite som chips: smarrigt men ganska onyttigt och ju mer man äter/läser, desto mer vill man ha. Man blir glad av chicklitt men samtidigt generad eftersom huvudpersonerna i böckerna nästan utan undantag gör bort sig rejält gång på gång.

I den här boken får man träffa Becky som jobbar på en finanstidning men egentligen inte har någon stenkoll på ekonomi. Eller ja, hon är så klart en bra journalist och vet hur det ska vara, rent teoretiskt men i praktiken är det värre. Inte för att hon har problem eller så, hon gillar att shoppa helt enkelt, vilken tjej gör inte det liksom och inte är det hennes fel att lönen är så dålig faktiskt.

Tur att det finns kredit. Och schyssta bankkillar. Plus lite mer kredit. För alla vet ju att man liksom tjänar pengar på att handla på rea. Faktiskt. Och vissa saker bara måste man ha, även om de kostar lite. Det kan vara värt att inte kunna svara i telefon eller kunna öppna posten en period. För även bankmäns tålamod kan visst ta slut upptäcker Becky  och  plötsligt befinner hon sig i en ruskig knipa…

Mer stereotyp chicklitt än så här kan en bok nog inte bli och emellanåt är Becky så pinsam och korkad att jag mår dåligt. Dessutom är vissa delar av boken helt osannolika så klart. Men jag läser ändå vidare, maniskt, så fort jag får en chans, för boken är medryckande och charmig på något märkligt sätt och jag kommer definitivt att läsa Kinsellas nästa bok också. Om jag har råd, hahaha.

34-åriga Isabella Eklöf kämpar sig fram för att jobba som skådespelare, men får bara roller som radioreklamspeaker för pinsamma produkter eller som barnteaterskådis, med ett stort papier-machéhus på huvudet. När hon plötsligt får sitt livs chans, kastar hon sig över den, och struntar i att hon har ljugit en (hel) del i sitt CV…

Det är en rolig historia, men inte på något sätt orginell. Martina Haags första roman bjuder inte på något tuggmotstånd och kan sväljas i en tugga. (Jag läste ut den på två dagar). Då gillar jag hennes första krönikesamling bättre, Hemma hos Martina, den var också roligare eftersom hon där skriver om sig själv. Isabella utvecklas inte heller över huvud taget under berättelsens gång, och det känns lite trist.

Nja, den här boken får inte många poäng av mig, jag vill ha mer att bita i!
Läs om du gillar chicklitt, vill skratta och få inspiration till hämnd på någon man som förtjänar det…