bokbloggen.com

Fevanna Kargesdotter Side har tröttnat på att gå hemma i byn. Hon känner att hon skulle göra mer nytta för sin familj om hon kunde tjäna in egna pengar inne i stan Hannebor. Så när den årliga marknadsdagen inne i Hannebor är, så passar Fevanna på att strosa runt för att finna sig ett arbete. Hon har turen med sig och lyckas få sig ett arbete på värdshuset Gyllene Kannan.

Det tar inte lång tid tills den stora dagen för avresa är kommen, hennes farbror Dor är den som har äran att skjutsa in henne till Hannebor. Dor har fått stränga order om att skjutsa henne ända fram till Gyllene Kannan. Men Fevanna lyckas övertala honom på vägen in att det räcker med att släppa av henne vid stadsmuren så letar hon sig själv fram till Gyllene Kannan, och han får chansen att göra sina ärenden i lugn och ro.

Väl framme vid Gyllene Kannan så får hon sätta igång och arbeta hårt på en gång. Men Fevanna njuter ändå av varje minut där hon själv tjänar sina egna pengar och inte är beroende av något annat. När den långa arbetsdagen är slut går hon ut för att ta sig lite luft. Fevanna går inte långt ifrån dörren, men blir ändå överfallen av en man i svart kappa . Hon tar upp en sten och kastar på mannen i självförsvar, och efter det blir allt mörkt.

Nästa gång Fevanna vaknar upp har hon så fruktansvärt ont och kan inte röra sig, äventyret har börjat.

“Ge henne vad hon tål, Zeke.” Den andra triumferade. Hon kunde inte sluta stirra på mannen som närmade sig. Håret var verkligen vitt i kontrast till hans mörka ögon och svarta kläder. Hon tvivlade inte ett ögonblick på att det var ondskan som var orsaken till att det såg ut som det gjorde. Alla visste ju hur korpsvarta Maredalarna var.

Denna bok är helt klart ett bevis på att en bok kan vara riktigt bra även fast den är kort. Spänningen i boken håller i sig från början till slut och det är en bok som jag varmt rekommenderar. Det enda som kan vara ett litet minus är att man gärna skulle velat få veta mer om karaktärerna och deras historia. Men om vi har tur kanske det kommer en fortsättning där vi får veta mer?

Max är 13 år och bor på en ö utanför Göteborg tillsammans med sin pappa i en prästgård. Männen i hans släkt har alltid varit präster, men Max pappa valde att gå till sjöss istället. Men ändå så bor de i den gamla prästgården som ser ut som ett ruckel.

Under den senaste tiden så har Max haft svårt att sova, han har blivit väckt under natten av att en kvinna i långa kjolar har stått bredvid hans säng och nynnat på en barnvisa. Är kvinnan ett spöke eller bara en dröm?

Samtidigt som han har sina sömnproblem, så börjar de med ett nytt grupparbete i skolan. Släktforskning. Max paras ihop med klassens sötaste tjej. Medan de släktforskar så upptäcker de att en av Amandas släktingar, Lisa Kristina Larsdotter, dödade sitt barn. Max och Amanda försöker ta reda på varför. Kan Max spöke ha något samband med Amandas släkting?

Detta är en lättläst bok, och det var rätt länge sedan jag läste en sån bok sist. Så till en början blir jag lite lätt irriterad över att allt känns så enkelt. Men den känslan släppte snabbt. För boken är verkligen riktigt mysig. Berättelsen är spännande och även fast den är kort så tar den upp många intressanta saker som ex. kärlek, vänskap, spöken, utanförskap, adoptioner, mystiska händelser och annat smått o gott. Kort och gott så är det en bok värd att läsas.

Sam sitter i skolan och lyssnar på sin historielärare, samtidigt som han dagdrömmer om havet och surfing. Men plötsligt händer något som förändrar hans liv och många andras.

Alla över 15 år försvinner, ingen vet vart de har tagit vägen. Alla gick upp i rök under bara några sekunder. Kvar är alla ungdomar, som inte har en aning om vad de ska göra. Samtidigt som alla går upp i rök så upptäcker de en kupol, en kupol som de befinner sig i. De är fast och ingen vet vad som väntar dem den dag de själva fyller 15…

.

“- Jag tror Josh, i vår klass, kan ha varit femton” sa Sam
“-Och?”
“-Han var femton Quinn. Han bara … försvann. Han var borta på ett ögonblick”
“- Inte en chans” Sa Quinn och skakade på huvudet. “Alla vuxna och alla äldre barn i hela skolan bara försvinner? Det verkar ju inte klokt.”
“Det är inte bara i skolan..” Sa Astrid.

Jag vet att detta är en kort beskrivning på handlingen, men om jag avslöjar mer så kommer spänningen för er förstöras när ni läser boken. För läsa boken tycker jag verkligen att ni borde göra, även om det är en ungdomsbok. Boken var spännande från början tillslut och helt klart läsvärd för både ungdomar och vuxna. Detta är första boken ur en serie som ska komma, och jag kommer helt klart läsa fortsättningen.

Även fast jag inte har några egna barn, så tycker jag om att passa andras. Allt blir i en väldigt lagom dos då. Så när jag fann denna bok så blev det självklart att jag ville läsa den.

Precis som bokens titel avslöjar lite, så handlar boken om barnvaktande. Boken är fullspäckad med tips du kan göra tillsammans med antingen dina egna barn eller barn som du passar, eller varför inte använda boken i ditt arbete som förskollärare/lärare?

Författarna Lena Lidbeck och Kerstin Sterner har samlat på sig alla förslag och tips under den tid då deras egna barn växt upp och även nu när de passar sina barnbarn. Kerstin Sterner är dessutom lärare och har kunnat samla på sig en hel del roliga saker att göra genom sitt arbete med barn.

I boken så får vi bland annat tips på vad vi kan baka för något i köket och hur vi främjar barnens lust att hjälpa till. Vi får även tips på hur vi kan använda tråd och garn, papper, naturen, språket, spel och lekar och sång och musik för att ha en kul stund tillsammans.

Boken är upplagd på ett väldigt enkelt sätt, men den är fantastiskt bra och rekommenderas!

Det övernaturliga är något som alltid fascinerat mänskligheten. Många gånger så är vår tro antingen svart eller vit. Alltså antingen tror man fullt på spöken och övernaturliga saker eller så tycker man att det bara är historier som skapats för att roa människan. Mellantinget finns sällan.

Jag är en troende person, jag har alltid trott på spöken och annat smått och gott så därför var denna bok ett självklart val att läsa. I boken så har författarna samlat på sig ett flertal spökhistorier som sägs vara helt sanna. Till varje historia har även författarna lagt till en rubrik som heter “Vad hände sen?” om spökerierna har varit en engångsföreteelse eller om det faktiskt fortsatt spöka år efter år.

Boken innehåller 12 spökhistorier av varierande slag, vissa av dem låter riktigt trovärdiga medan andra känns som att de knappt kan räknas till att vara spökerier. Alla kapitel är väldigt lättlästa och boken passar därför för de allra flesta åldrar. Även om jag är en människa som tror på spöken så har jag ändå svårt att känna den där “kusliga” känslan som man vill få när man läser spökhistorier. Jag vet inte om det beror på att författaren inte har med så många detaljer, eller om historierna inte känns sanna eller rent utav tråkiga.

Den historia som blir min favorit ur boken är “Den otursförföljda U-65″ som handlar om en u-båt som tvingas sjösättas innan besättningen är redo, och innan u-båten ens har hunnit lämna hamn så sker ett dödsfall. De flesta i besättningen tolkar detta som att något hemskt ska ske och de hoppar av så man får leta ny besättning. 4 veckor senare så lämnar de hamnen, det är bara det att flera besättningsmän ser en vålnad som liknar den besättningsman som dog…

Även fast jag tycker att klassen på historierna är lite sisådär, så tycker jag att det är en bra bok som var kul att få läsa.

Elisabeth Dyer är en ung flicka som bor tillsammans med sin mamma, syster och hushållerska i ett fint hus. Det fina huset är bara en fasad för Elisabeths familj som en gång i tiden var högt uppsatta är nu utstötta och fattiga och har knappt mat för dagen. Elisabeths far har lämnat dem för att försöka återupprätta familjens heder och få in pengar till familjen.

Anledningen till att Elisabeths familj är utstötta är för att de är kättare, de är katoliker och resten av landet är protestanter.

En dag skickar Elisabeths mamma henne ut till skogen och helgedomen som var en helig plats för landets katoliker. Den ligger just nu i ruiner och Elisabeth får som uppgift att börja röja upp där. När hon anländer ser hon något som hon tror är ett djur, det rör sig iaf som ett djur. Men när hon kommer närmare inser hon att det är en liten flicka i hennes egna ålder. Fast den lilla flickan ser inte ut som andra flickor, hon är grön och hennes hår går långt ner på ryggen som en mantel.

Den lilla flickan heter Isabella Leland och hon har levt i skuggan av den verkliga världen i många, många år. Hon sökte skydd i skuggvärlden när hennes mamma blev anklagad för att vara häxa och brändes på bål.

Mellan flickorna växer en stark vänskap eftersom de både vet hur det känns att vara utstötta.

En dag kommer det en katolsk präst till Elisabeths familj, han söker ett gömställe och som de katoliker de är ställer de upp med fara för sina liv. Isabella ser för sitt inre hur hela hennes historia spelas upp igen, hon kunde inte rädda sin mamma. Men kanske kan hon rädda Elisabeths familj?

Boken är en lagomt spännade bok som faktiskt passat alla åldrar och inte bara ungdomar som den är riktad till. Rekommenderas varmt, särskilt om man är intresserad av det lite övernaturliga.

Detta är den sista delen av Twilightböckerna och också den mest spännande. Alla de tidigare böckerna har lett mot den här uppslutningen.

Boken börjar med det lyckliga bröllopet mellan Bella och hennes Edward - vampyren. Det är inte ofta man får läsa om ett lyckligt par i kapitel efter kapitel, för det mesta tar ju sagan slut med “så levde de lyckliga i alla sina dagar”. Men en bok med 745 sidor om ett enbart lyckligt par går ju inte an och självklart händer något som gör att allt ställs mot sin spets. Den mest fruktade vampyrklanen av dem alla, Voltori, beger sig mot Bella och Edwards hem för att straffa dem för ett oförlåtligt brott. Och Voltoris är kända för att inte lyssna på några undanflykter. Jag kan inte berätta mer än så utan att avslöja för mycket, ni måste helt enkelt läsa själva.

Det var sorgligt att lägga ifrån sig boken när den sista sidan var slut. Jag rekomendera alla som kallar sig tjej att läsa de här böckerna. Nu börjar jakten på nästa bokserie som jag kan bli besatt i. Förra veckan lånade jag ut del två i serien till en vän, och i går ville hon låna del tre samtidigt som hon lånade ut del två till en annan vän. Böckerna är, precis som vampyrer, smittsamma.

 Jag tror inte att jag avslöjar för mycket när jag säger att Edward har återvänt i den tredje delen i Twilightserien (för vad annars skulle man kunna tro, när han försvann i del två av fyra?), och han och Bella är lyckligare än någonsin. Allt skulle kunna vara frid och fröjd om det inte vore för att Bellas bästa vän Jacob och Edward inte kommer överens. Inte nog med att Edward är vampyr och Jacob varulv och de därför har en naturligt instinkt att döda varandra - de är båda förälskade i Bella, och ingen av dem tänker ge upp henne. När ett gemesamt hot närmar sig den lilla staden Forks tvingas Edward och Jacob att försvara Bella tillsammans. Men ett analkande döshot är inte Bellas största problem, utan att hon för eler senare måste välja – sin pojkvän eller sin bästa vän.

Eclipse är ännu mer spännande och en perfekt uppföljare till de tidigare böckerna. Jag har inte fastnat på liknande sätt i en bokserie någonsin. Jag räknar inte Sagan om Ringen, för då läste jag alla tre böcker samlade i en bok, och behövde inte springa runt i flera bokaffärer i jakt på nästa del i serien. Det verkar vara fler än jag som har fastnat i berättelsen om Bella och Edward, och jag uppmuntrar var och en som gillar kärlekshistorier och inte har emot något övernaturligt i vardagen att börja läsa böckerna också.

 Det här är den andra delen i Stephanie Meyers Twilight-serie om Bella och hennes älskade Edward – vampyren.

Bella har spenderat en underbar sommar med Edward och har hunnit fylla 18 år – ett år äldre än Edward, som inte åldrats. Bella är inte alls nöjd med detta, eftersom hon inte vill bli äldre. Istället vill hon bli vampyr hon också, men Edward vägrar göra henne till viljes. Inte ens möjligheten att någon I Edwards familj när som helst kan tappa behärskningen och döda henne, kan få honom att ändra sig.

När jag hör din röst heter New Moon på orginalspråket, vilket avslöjar lite om vad som kommer att hända. När Edward inte är i närheten börjar Bella lära känna sin barndomskompis Jacob bättre. I reservatet där han bor börjar underliga saker hända – hans vänner försvinner för att sedan börja umgås med ett gäng som ger både Bella och Jacob onda aningar. Så en dag slutar Jacob höra av sig. När Bella efter några veckor träffar honom igen, är han helt förändrad.

Det här är inte en bra bok på grund av ett vackert språk och en tänkvärd historia, utan för att den helt enkelt är väldigt spännande. Jag kastade mig över boken som Edwards vampyrfamilj kastar sig över Bella när hon skär sig på en bit omslagspapper på sin födelsedag – och jag kunde inte sluta läsa förrän jag var färdig och genast gick och beställde tredje delen på Amazon. Om man läst Om jag kunde drömma eller sett filmen Twilight är När jag hör din röst en ovärdelig fortsättning. Och om man inte tycker att enbart vampyrer är tillräckligt intressanta, så bjuder den här boken på andra varelser också…

17-åriga Bella flyttar från Phoenix till den vansinnigt lilla, tråkiga och regniga staden Forks mitt ute i ingenstans. Från att vara ingen särskild på sin gamla skola, blir hon i Forks uppmärksammad av alla killarna som den nya spännande tjejen. Men Bella bryr sig endast om Edward. Han är den vackraste varelse hon någonsin sett, och hon kan inte slita blicken från hans mörka ögon när han sitter bredvid henne på biologilektionerna. Problemet är bara att Edward av någon anledning verkar avsky Bella och vill undvika henne till varje pris.

När Bella märker att Edward verkar kunna förflytta sig från en plats till en annan på ingen tid alls och är övermänskligt stark, förhör hon sig om stadens historia och får höra att Edwards familj ryktas vara vampyrer.. Men vid det laget är hon redan handlöst förälskad och bryr sig inte om att hon är i livsfara varje sekund hon spenderar med Edward.

Om jag kunde drömma är en mysig, lättslukad bok som genast gjorde mig sugen på att se filmen och läsa de tre uppföljarna. Jag tror den är tänkt för tjejer i gymnasieåldern, men jag (25) och min svägerska (32) kunde inte sluta läsa boken under mellandagarna! Absolut läsvärd om du gillar kärlekshistorier och Buffy eller En Vampyrs Bekännelser.